Etikettarkiv: Japan

1Q84 (första och andra boken) – Haruki Murakami

Boken hette inte det jag först trodde IQ84, titeln hade alltså inget med intelligens att göra. Det är dock en intelligent bok på alla plan, historien som berättas är avancerad och språket är vackert. Titeln leker med Orwells 1984, det år då 1Q84 utspelar sig.

Boken är uppdelad i två historier som berättas parallellt, en om Tengo som är i 30-årsåldern och jobbar som mattelärare och försöker bli författare och en om Aomame som är personlig tränare. Låter det tråkigt? Det är allt annat än tråkigt! Tengo får ibland i uppdrag av en bekant att skriva om ett alster som en 17-årig tjej har skrivit. Historien är helt fantastisk från början, men hennes språk är bedrövligt. Hennes historia handlar om en 10-årig flicka som bor i ett lantligt kollektiv och som straff för att hon inte har skött om en get ordentligt så stängs hon in med den döda geten i en tom lada i flera dagar. I ladan träffar hon ”little people” och de visar henne hur man gör ”luftpuppor”.

Aomame är en stenhård kvinna – tänk Lisbeth Salander – som förutom att arbeta som personlig tränare också jobbar extra åt en kvinna som driver ett skyddat boende för hotade kvinnor. Aomame har under sin uppväxt varit med i en hårt religöst styrd organisation.

Man måste vara beredd på att acceptera ganska mycket underliga saker för att gilla boken, tycker man att det låter konstigt med någon slags varelser som kallas little people eller att det kan dyka upp två månar på himlen så ska man nog undvika den. Gillar man att bli överaskad och historier med många sidohistorier och många personbeskrivningar och djupdykningar i olika känslor så är det här helt rätt bok. För min del så blir det här en av kandidaterna till årets bästa bok!

Andra som har skrivit om boken:
SvD
DN
Boktoka
Bokhora
En bokcirkel för alla
Malin the writer
Det mörka tornet
Beroende av böcker

 

1 kommentar

Under 1900-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Roman

Igelkottens elegans – Muriel Barbery

En ensam flicka i en högborgerlig parisisk familj, en japansk äldre gentleman, en portugisk städerska, alla dras de till en igelkott till portvakt: Renée. Renée är änka och jobbar som portvakt i ett fint område i Paris, hon ser mycket och hör mycket, och framför allt så kan hon oerhört mycket sin korta skolgång till trots. Hon låtsas däremot inte om att hon kan sina ryska klassiker som ett rinnande vatten och inte heller att hon helst lyssnar på klassisk musik. Utåt sätter hon upp en mask av att vara en korkad portvaktsfru som inte begriper sig på mer än att springa ärenden, ta emot bud, byta lampor och titta på dåliga teveprogram.

Igelkottens elegans

Igelkottens elegans

Boken är som en slags spionroman mellan grannar, ska någon lyckas genomskåda henne och vem i så fall. Är det lilla och mycket intelligenta Paloma som inte passar in i sin snorkiga familj, och som själv också delvis döljer sin intelligens?

Renée är en kvinna som egentligen aldrig har börjat leva sitt liv, hon har hukat och duckat för det. Det är nästan så att man blir lite irriterad på att hon inte gör något åt sitt liv, för vad skulle hända om hennes grannar kom på att hon var minst lika välutbildade som de själva? Trots irritationen så är det en bok att tycka om och kanske läsa flera gånger?

Andra som har skrivit om denna bok:

En bokcirkel för alla

Bokbloggen

Boktoka

1 kommentar

Under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2010, Nutida, Roman

Nu vill jag sjunga dig milda sånger – Linda Olsson

Det här är en multivärldsdelsbok, den utspelar sig i England, Nya Zealand, Japan och Dalarna. Givetvis handlar den delvis om rotlöshet och delvis om att vara för djupt rotad så att man aldrig kommer någonstans, fast man borde bort.

Den unga författarinnan som åker till en stilla by i Dalarna för att skriva klart en bok, och den äldre kvinnan i grannhuset lär sakta lära känna varandra. Båda har haft sin portion med olycka i livet och båda har svårt med nära kontakt med andra människor, men trots det eller kanske på grund av det närmare de sig varandra.

Det här är en finstämd bok, men den blir mest bara en fin bok på ungefär samma sätt som en 80-tals plansch över en vacker solnedgång på en tropisk ö. Vackert, men lite könlöst och inget som biter sig riktigt kvar.

Bild Nu vill jag sjunga dig milda sånger

Nu vill jag sjunga dig milda sånger (Bild Den lilla boklådan)

Andra som har skrivit om boken:

Bokhora

Pocketblogg

 

Kristallina



Kommentarer inaktiverade för Nu vill jag sjunga dig milda sånger – Linda Olsson

Under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2010, Nutida, Roman