Category Archives: Läst 2011

Lutherska badet – Unni Drougge

Barbara är en barnlös medelålderskvinna som har en otrohetsaffär på sitt samvete efter en semesterresa. Hon känner sig lite allmänt missnöjd med livet. Hon arbetar som psykoterapeut och är less på det, och på utsikten från sitt jobbfönster, trött på klienter som den jobbige store regissören med drogproblem, och trött på sin man (en forskare med en avhandling som aldrig blir klar) som hon måste behandla som ett barn. Så vad gör hon, hon börjar gå till den gamla simhallen Lutherska badet och ta sig ett morgondopp. Där lär hon känna de ”gamla tanterna” som är morgonpigga, eller kanske snarare morgonsura nog att besöka badet vid den tiden. Hon kallar dem strutsen och grodan och lyssnar till bråket om temperaturen i bastun. Lutherska badet blir hennes trygga plats i en mycket orolig tid i hennes 46-åriga liv.

Det är mycket som är oroligt för henne, det börjar en ny mörk sekreterare på jobbet, mensen uteblir, hennes mamma krånglar mer än vanligt, hennes systers familjesituation gungar och Björn hennes man börjar intressera sig för den nya sekreteraren.

Jag har aldrig läst en bok av Unni Drougge förut och först tyckte jag det var väldigt mycket underliv, nästan så att det var tjatigt, men sedan tog sig boken och blev en behaglig bilåkarbok som inte ställde några större krav. Språket tar ut svängarna och känns lite H&M, till exempel meningar som ”Skulle mamma nu dra fram ytterligare ett skelett ur garderob, det kändes som om Barbara redan hade ett skelett i halsen”. Men klarar man av att bortse från sådana böljande vågor så är det som sagt var en behaglig bok. Nina Gunke som uppläsare var också en trevlig bekantskap.

Andra som har skrivit om boken:
Hundöra
Två stickor och en virknål
The Bookpond
Bokblomma
Aurora Aurum
Bookcrossing
Dagensbok
Bulldozer
Eva Hudin
Wildhjerta
Emmas

Om du gillade Lutherska badet kanske du också tycker om:
En dag ska jag vara någon annanstans
Boken om mig själv
Potensgivarna
En förtjusande man 

Annonser

4 kommentarer

Filed under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Ljudbok, Nutida, Roman

Svenska skrivregler – Språkrådet

Att läsa Svenska skrivregler  är lite som att äta morötter, ingen fantastisk upplevelse men väldigt bra känsla efteråt. Det är helt enkelt nyttigt att emellanåt få en ordentlig duvning i hur man bör hantera referenser, vilka ord som bör sitta ihop och vilka som bör skrivas isär, förkortningar, om W och V ska sorteras tillsammans i en ordlista, hur man hanterar citat och hur är det med alla enkelfnuttar och dubbelfnuttar? Sedan är det precis som med etikett, när man kan reglerna så kan man sedan göra såsom det passar i just den specifika situation man själv är i. Det som passar kanske bryter mot reglerna, men då vet man om att man bryter mot reglerna och har ett argument varför man gör det i detta fall.

Trots att det tog mig lång tid att läsa boken så är den faktiskt inte skriven på något svårt sätt, det är bara det att det är väldigt lätt att tankarna löper iväg på egna äventyr när man läser om när och hur man ska sätta komma, punkt och stor bokstav i alla specialfall.

Något jag också uppskattar är att de istället för att skriva, ”använd aldrig ‘sen’ i skriftlig form skriv alltid ‘sedan'”, så lägger de istället upp en tabell med ord och förklarar att första kolumnen innehåller en mer talspråkig form, andra den normala skrivformen och den tredje en lite mer ålderdomlig variant. För det finns ju inga språkregler som är huggna i sten att det alltid ska vara på ett visst sätt.

Boken är mycket bra för alla som skriver i arbetet, men den kan vara till nytta att läsa även för oss andra vanliga dödliga också.

Det var nytt för mig att läsa en bok i PDF-format på min bookeen, det var lite klumpigare än ePub-formatet. Samtidigt var detta en bok med många korsreferenser inom boken och det var smidigt att kunna hoppa mellan dem med ”pil ned” och ”mitt-knappen”.

Andra som har skrivit om boken:
Literature connoiseur
Bokig
Johan Lindback
Maria Nyman
Om du gillade den här boken kanske du också tycker om:
Sökmotoroptimering

Kommentarer inaktiverade för Svenska skrivregler – Språkrådet

Filed under Bokrecension, ebok, Fakta, Läst 2011

Musselstranden – Marie Hermanson

Det här en roman som inte låter sig placeras i något fack, den är en roman som handlar om en gåta och ett lik men utan att vara deckare.  Den är sin helt egna genre och det gillar jag skarpt.

Vanligtvis läser jag inte om böcker, men eftersom sambon inte hade lyssnat på denna och den handlar om västkusten dit vi var på väg så fick det bli ett undantag.  Boken utspelar sig i en blandning av nutid och sent 60-tal, den vi möter är dels den unga Ulrika som är ensambarn och tillbringar sina somrar vid havet, den kulturella elitfamiljen Gattman från Stockholm som är sommargrannar med Ulrika, och så är det en konstig berättelse om  en kvinna Kristina som har psykiska problem och döljer ansiktet bakom djurmasker.

Ulrika blir helt betagen av familjen Gattman, och i synnerhet i dottern Anne-Marie som hon blir vän med. Allt Gattman säger och gör är helt fantastiskt enligt Ulrika.  Det är familjen Gattman enligt den svenska kultureliten också, så när Gattman adopterar en liten indisk flicka så blir det en del skriverier om det också. Det var fortfarande ovanligt med internationella adoptioner i slutet på 60-talet.

När Ulrikas föräldrar en sommar inte kan åka till sommarstugan så får Ulrika istället bo hos Gattman. Ulrika och Anne-Marie ska till och med få åka med de äldre syskonen till en ö på midsommarafton, efter den midsommaren är inget sig likt.

Den vuxna Ulrika är frånskild med två barn och arbetar på universitet där hon forskar om bergtagningsmyten. Hon vill visa sitt sommarparadis för sina två söner och ta med dem till musselstranden.

Uppläsaren Maria Johansson var en ny bekantskap och en trevlig sådan. En mycket behaglig röst som passar perfekt till historien. Och det blir nog några till böcker av Marie Hermanson det närmsta året, hennes sätt att berätta historien på är fantastisk. Allt berättas inte, det lämnas tomma gap där man får fylla i med sina egna tankar, samtidigt så plockar hon upp detaljer och beskriver så att jag ser det tydligt framför mig. Det är också en bok man kan läsa på mer än ett plan, det finns den övre berättelsen om Ulrika, men under den döljer sig berättelsen om att växa upp och dolda hemligheter.

Andra som har skrivit om boken:
Bokberoende
Bokbloggen
Västmanländskans bokblogg
Ord och inga visor
Du är vad du läser
Böcker!
Bokmania

Om du gillade den här kanske du också tycker om:
Nu vill jag dig milda sånger sjunga
En dag ska jag ta mig någon annanstans
Råttfångerskan
Aprilhäxan

1 kommentar

Filed under Bokrecension, Läst 2011, Ljudbok, Nutida, Roman

Jag möter dig i Larnaca – Azar Mahloujian

Precis som förra boken så handlar den här boken om ett mord, men den är ingen deckare alls. Istället handlar det om ett politiskt mord av en iranks man Hamid boende i Sverige som mördas på Cypern 1989. Hamid har varit oppositionell i hela sitt vuxna liv först mot shahen och sedan mot Khomeini, till sist blir han tvungen att fly och hamnar i Sverige.

I Sverige träffar Hamid Lena som han får dottern Rosa med, och Rosa är bara några år när hennes pappa mördas på Cypern. Romanen utspelar sig delvis i nutid när Rosa försöker få reda på mer om sin pappa och hans iranska ursprung, hennes mamma har aldrig velat berätta något om vad som hände.

Den andra berättelsen i boken utspelar sig 1989 när Hamid åker till Cypern för att träffa sin mamma där. Hans mamma får inte visum för att besöka honom i Sverige, men Cypern har inte så hårda restriktioner för iranska turister och dit kan hon åka utan problem. Fast hon kan givetvis inte något annat språk än iranska så Hamids kusin följer med som tolk och ledsagare.

Boken har ett behagligt språk och människorna känns levande. Den enda personen som jag inte riktigt får grepp om är dock huvudpersonen Rosa, hon blir bara en ytlig bekant, medans Hamids mamma och kusin blir mina nära vänner. I övrigt är det bara en liten detalj som stör mig, viljan att lära ut saker sticker ut lite för mycket ibland. Visst Hamids kusin är lärare, men har inte iranska lärare semester någon gång? En del böcker jag läste som barn och tonåring hade den där lite jobbiga lärarrösten också: ”i detta landet använde man xxx för att göra yyy redan på tidig medeltid, berättar en av karaktärerna i boken”.

I övrigt är det en otroligt bra och välskriven historia, trots att historien inte bygger på spänning så blir den aldrig seg utan det känns som om man sakta rör sig framåt. Trots att det fanns gott om studenter med iransk bakgrund på svenska universitet och högskolor när jag pluggade på 90-talet så har jag väldigt lite kunskap om vad som egentligen pågick i Iran, den här boken berättar en del.

SvD
Per Wirten
HD
Amnesty
GP
Meny
Fritz Ståhl
LO-tidningen
Kristianstadbladet
Schampoo Rising

Om du gillade den här boken kanske du också tycker om:
Fjäril i koppel
Och var hör du hemma
Båten
Den förspillda vakan
Andarnas hus 
En halv gul sol

1 kommentar

Filed under 1900-tal, 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Nutida, Roman

Mordet på Ragnhildsholme – Mats Ahlstedt

En sommardag för massvis med år sedan var jag på en fest utomhus på Ragnhildsholme en gammal borgruin vid Götaälv, därför var jag bara tvungen att läsa den här deckaren fast jag är lite småkräsen när det gäller deckare.

Det var nära att jag slutade läsa efter bara tio sidor, tyckte personerna var för tråkiga, dialogen för konstruerad, och det hela kändes för mycket som en klassisk deckare. Det fanns i och för sig ingen försupen frånskild polis, med dålig relation till sina barn och lyssnande på klassisk musik och drickande dyr alkhol. (Fast längre in i boken finns det faktiskt en frånskild polis som dricker dyr alkohol och lyssnar på klassisk musik.) Men så tog sig själva historien sig och plötsligt var det intressant att läsa.

Får en lätt dejavue-känsla av huvudpersonerna på polissidan Sören Högström och Fatima Wallinder, har jag inte läst någon annan bok tidigare där de ingick? Eller liknar de bara någon annan kriminalare?

Plotten är lite spretig, ett lik hittas på Ragnhildsholme av några festande ungdomar, en ung mamma Åsa med en son på siådär 4-år har en lite dålig relation till sina föräldrar på grund av pojkens pappa Jorma. Pojken bryter revbenen på okänt sätt när Åsa inte är hemma, Åsa blir misshandlad av sin man Jorma, hennes föräldrar begår plötsligt självmord, Jorma försvinner. Ja, ni ser det finns plötsligt lite vind i historiens segel.

Det här är en typisk semesterbok, behaglig enkel kriminalhistoria när man inte orkar med allt för krångliga vindlingar, språket är enkelt på gränsen till tråkigt, ett behagligt tidsfördriv i hängmattan helt enkelt.

Andra som har läst boken:
Nolow
och dagarna bara går
Kristina Simar
Dagens bok
Dast

Om man gillar den här boken kanske man tycker om:
Den dubbla tystnaden
I natt är du död
Askungar
Skumtimmen
Mike Larssons rymliga hjärta 

1 kommentar

Filed under 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Roman

Sökmotoroptimering – Niklas Johansson

Den här boken kanske passar bättre på en blogg om IT-böcker, men jag gissar att en del som läser denna blogg också har en egen blogg och därför kan vara intresserade av hur man får trafik till sin blogg. För det är det som sökmotoroptimering handlar om, hur man får många besökare till sin hemsida eller för den delen sin blogg genom att hamna högt upp i sökmotorernas (Google mfl) träffar.

Den här boken passar bäst för de som är helt och hållet noviser inom området, allt förklaras på ett mycket enkelt sätt. Men man kanske inte ska säga allt, för det är en tunn bok, ingen uttömmande guide om allt om sökmotoroptimering. Den är snarare att se som en introduktion till ämnet, den är så kort att den nästan hade kunnat vara en artikel i en IDG-tidning. Trots att boken är kort lyckas Niklas ändå täcka in de viktigaste sakerna att tänka på. Dessutom gillar jag att han tar upp varför man ska göra en sida läsbar för synskadade som läser med olika hjälpmedel, jo för att sökmotorerna ”läser” webbsidor på samma sätt.

Orsaken till att jag hittade Sökmotoroptimering var att jag googlade efter att ha läst Snabbläsning av samma författare.

Andra som har skrivit om boken:
Oskar blir lite smartare

2 kommentarer

Filed under ebok, Fakta, Läst 2011

En dag ska jag ta mig någonannstans – Karin Thunberg

Min favorit Karin Thunberg som skriver llågmälda men kärnfulla krönikor i SvD. Alltid lika kloka och genomtänkta ord, och någonstans har jag en känsla av att kloka människor oftast har blivit det av någon orsak, att de har fått gå i uppförsbacke. I Karins fall så kanske det snarare är att cykla i en uppförsbacke.

Boken handlar om hennes tidiga vuxenliv under tidigt 70-tal. Hon gifter sig med sin man Hans, får ett första jobb på Hemmets veckotidning, kanske inte så spännande för en 20-någonting att jobba på en tidning som mest handlar om skånska herresäten och noveller. De köper sig en bostadsrätt i den nybyggda förorten Söderkulla, men allt kanske inte blev så som Karin tänkt sig trots att allt blev som hon ville.

Det smygs samtidigt in bilder från barndomen, på den blekingska ön, med en mamma som kanske inte ville vara mamma, kanske inte ville leva på en enslig ö, och tillbringar många dagar under täcket. Om hur rädd Karin är att bli så som hennes mamma var.  Boken berättar också om hur idogt Karin jobbar för att komma bort från ön, komma någon annanstans. Om hur duktig hon var, som hon uttrycker det själv:
Det är klart att vi måste vara duktiga, vi arbetarbarn som inte hade något gratis, inte en enda gräddfil eller kontakt som underlättade vägen fram.

Men huvudstråket i boken är hur det var att vara ung kvinna på 70-talet, inte så som det gärna framställs i medier utan hur det var i verkligheten. Kvinnor får gå ut i arbetslivet, men någonstans förväntas de ändå fixa allt i hemmet och välja att stanna hemma när barnen kommer, eftersom det inte finns speciellt många dagis. Hur svårt det kan vara att hitta någon riktig väninna när man känner sig udda överallt.

Boken växlar också in det nutida genom att berätta om hur hon åker tillbaka till sitt Malmö för att hitta den unga Karin. Få veta hur den unga Karin tänkte, hon som inte ville ha barn, hon som ville mer än att bo i bostadsrätt i förorten, hon som ville se mer, göra mer.

Lite roligt var att trots att boken var så färsk att vinterns uppror i Egypten nämndes, så gick det att låna boken som ebok på Stockholm Stadsbibliotek. De är snabba där!

Andra som har läst boken:
Boksynt
SvD
DN
Kristina Simars
SR
Erikssons kultursidor
Sex böcker och en film
Farmorsbloggen

Om man gillar den här boken kanske man också tycker om:
Dödgrävarns dotter
Igelkottens elegans
En förtjusande man
Spill
Boken om mig själv

8 kommentarer

Filed under 1900-tal, 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Roman, Självbiografi

Avig Maria – Mia Skäringer

Återigen är det en idol som har författat boken jag läser, som jag har skrattat åt Mia på radion och i Solsidan. Det är lite Susanne Reuter över henne, det räcker att höra hennes röst för att börja fnissa.

Men boken Avig Maria då? Ja, den är som två tunna böcker i en, den första är klipp från hennes blogg och den andra delen består av ett antal kåserier. Blogginläggen är kloka och bra, men text som är skriven för ett media fungerar sällan i annat media. Så är det i det här fallet, trots kloka och bra texter så tycker jag inte bloggtexterna fungerar i bokform.

Däremot så fungera kåserierna alldeles utmärkt. Om hela boken hade varit fylld med kåserier så hade det varit en kanonbok. Överhuvudtaget tycker jag om Mias texter, de är privata, men inte utelämnande… hur den kombinationen nu går till. Till exempel skriver hon om sin lilla dotter, men utan att jag får någon obehagsklump av att ett barn som är för litet att försvara sig blir utlämnat i bokform. Så sammantaget jag tycker om innehållet i texterna, men gillar inte att läsa bloggtexter i bokform.

Andra som har läst boken:
Fiktiviteter
Rebecka Åhlund
Husnio
Hemma Katten
Bella Linnea

Om man tyckte om den här boken, så gillar man kanske också:
Boken om mig själv
Din heder
Fortfarande Alice

4 kommentarer

Filed under 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Självbiografi

Snabbläsning – Niklas Johansson

Det här är ett exempel på bok som jag aldrig skulle ha köpt, men som jag nu istället lånat i form av e-bok. I ärlighetens namn skulle jag nog blivit lite besviken om jag hade köpt den för den känns lite tunn.

Till stor del handlar den om vanlig studieteknik, såsom läs igenom innehållsförteckningen först, läs inte mer än fyrtio minuter åt gången. Men de delar jag var mest intresserad av råd om hur man lär sig att snabbläsa var det lite mer tunnsått med. Det handlar till stor del om att försöka låta bli att läsa högt för sig själv i huvudet (det är alltså fler än jag som gör det) och försöka ta in flera ord samtidigt.

Till den positiva sidan av boken hör att han kan argumentera för varför man ska ge sig till att snabbläsa. Så visst är jag övertygad även om jag inte har gjort övningarna ännu. Jag återkommer vid ett senare tillfälle med om jag lyckats lära mig att läsa snabbare.

Andra som har skrivit om boken:
Bibliotikarien
Bokugglan
Sandlådan

3 kommentarer

Filed under Bokrecension, ebok, Fakta, Läst 2011

Frihet – Jonathan Franzen

Det här är en omtalad bok – jag är lite skeptisk till omtalade böcker. Jag vet att jag förväntar mycket av omtalade böcker, ofta kanske lite för mycket. Det är svårt för en bok att leva upp till att vara så fantastisk som de som tycker om den beskriver den som. Bortsett från att den var omtalad så visste jag inte speciellt mycket om den, jag fick för mig att den var skriven av en svensk för Jonathan Franzen lät så svenskt.

Början var seg, seg som sirap, jag var på väg att ge upp den när allt handlade om den idylliska lilla amerikanska villaförorten och livet där. Det är få böcker som beskriver idylliska amerikanska villaförorter som jag tycker om, det blir liksom bara mosigt, hellre en svensk disharmonisk villaförort som ”Vi vi villa”. ”Frihet” fick 50 sidor på sig att skärpa till sig, och det gjorde den, den började istället handla om amerikansk collegemiljö och de lite mer mörka sidorna av de beskrivna personligheterna.

Patty som är en fd lovande basketspelare, numera gift med den präktige Walter som gör allt, precis allt för Patty. Deras två barn Jessica och Joye är två så exemplariska barn som bara två barn kan vara. Det enda som kanske skaver lite är Walters bästa vän från collegetiden Richard Katz, musikern med alla kvinnohistorier.

Sedan blir det en djupdykning ner i allt som inte är perfekt. Det märks att Jonathan Franzen kan sina ryssar, ”Alla lycklig familjer är lyckliga på samma sätt, men alla olyckliga familjer är olika på sitt eget sätt”. Han drar in frihet och fåglar som symboler för frihet så ofta han kan, fast ”Frihet” når inte riktigt upp till Anna Karenina-nivån. Men boken börjar svänga lite när den börjar komma in på de jobbiga historierna som döljer sig i Pattys och Walters historik. Varför har Patty inte någon kontakt med sin familj? Älskar Patty verkligen Walter? Varför är det alltid så spänt när Richard är på besök? Och varför trivs inte Joye hemma? Och känner sig Jessica verkligen älskad? Om man ska sammanfatta boken så handlar den om alla problem som vår tids frihet ställer till med, eller kanske om vilken frihet vi inte har?

Så jo, jag kan förstå de positiva recensionerna, men jag kanske inte instämmer helt i dem, även om jag tycker att det är en väldigt bra bok så känns det som om den är lite av en oslipad diamant. Det finns ställen som hade behövt mogna, ställen som hade behövt fördjupas.

Andra som har skrivit om boken:
GP
SvD
Fiktiviteter
Pesto Silvestri
Och dagarna går
DN
Bokcafé Pilgatan
Sladdertackan
Gradvall
Textanvisning
En bokcirkel för alla
HittaEboken

Om man gillar den här boken kanske man tycker om:
Båten

Berlinerpopplar

Vi i villa 

4 kommentarer

Filed under Bokrecension, ebok, Läst 2011, Nutida, Roman

Råttfångerskan – Inger Frimansson

Det här är en riktig thriller fullt i klass med Hitchcook. Fast sambon trodde att jag lurat på honom en relationsroman om ett skillsmässodrama, men bara under första skivan. Sedan satt han och gnagde på naglarna lika mycket som jag.

Den store Titus är sjuk, allvarligt sjuk, faktiskt döende. Hans livshistoria innehåller tre kvinnor, den första som han har de båda döttrarna med och som lämnade honom för en annan när flickorna var små, den andra Rose som han bedrar och lämnar för den tredje bokhandelsägaren Ingrid.

Titus dåliga samvete för hur han lämnade Rose vaknar till liv och han vill att Ingrid ska åka hem till Rose ensliga stuga och be henne komma till honom. Det hela utvecklas till ett gisslandrama.

En rolig detalj i boken är att den utspelar sig i den litterära branschen, det är förläggare, korrekturläsare och bokförsäljare. Det är en branch som jag tycker är märkligt osynlig i de flesta böcker.

Inläsaren Gunnel Fred var dessutom en mycket behaglig nyhet. Läste precis att det fanns en uppföljare på den, Det kalla landet. Ska nog önska den i julklapp.

Andra som har läst boken:
Bokbloggen
Sveriges Radio
Nisse Scherman
Tofflan
Meny

Om man gillar denna boken så gillar man kanske också:
Blodläge
Skumtimmen
Aprilhäxan
Berlinerpopplar

9 kommentarer

Filed under Bokrecension, Läst 2011, Ljudbok, Nutida, Roman

Kaffe med musik – Karin Brunk Holmqvist

Efter att ha varit lite besviken på den förra boken som jag läste av Karin Brunk Holmqvist så blev jag desto gladare av denna. Den här påminner mycket mer om Potensgivarna. Det är de tre syföreningsvännerna Viola, Inez och Olga som känt varandra i evigheter som har vunnit en resa till en julmarknad i Tyskland. Ja, så har de ju den  fjärde och nytillkomna syjuntemedlemmen  som inte riktigt passar in, men som ändå blir medbjuden, trots att hon inte köpt någon lott.

Det blir bussresa till Tyskland, de åker alltså utomlands, för en del av deltagarna är det något oerhört stort. Ja, inte bara att det är en utrikes semesterresa utan också det att resa utan sina män som de annars alltid har ikring sig.

Det uppstår givetvis ett antal klichéartade bussrese-incidenterl, men eftersom det är Karin som är författare så känns inte klichérna så påklistrade utan mer som en slags vänlig dokumentär av hur vi beter oss. Tänk Sällskapsresan, alltså den där första filmen när de åker till Mallorca, fast detta är i bokform och en bussresa till en tysk julmarknad. Trots att boken innehåller en del smådramer så är den småputtrigt hemtrevlig och jag trivs i boken!

Andra som har skrivit om boken:
The moonwitch blog
Sladdertackan
En bok om dagen
Schrink
Jennies boklista
Bokmalen
Om man gillade den här tycker man kanske också om:
Potensgivarna
100-åringen som klev ut genom fönstret
Matthandlare Olssons död

7 kommentarer

Filed under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Nutida, Roman

Fjäril i koppel – Zinat Pirzadeh

Någon har sagt mig att persiska är det mest poetiska språket och när man hör en boktitel som den ovan är det lätt att tro på det. Och titeln är inte det enda som jag tyckte om med boken, efter de första två sidorna så var jag fast. Det enda som var synd var att den tog slut för fort, den hade gärna fått vara ännu tjockare.

Huvudpersonen Shirin är en flicka/ung kvinna i Iran, och historien börjar under shahens tid och slutar under Iran/Irak-kriget. Hon beskriver dels hennes sista natt innan flykten, men i den historien väver hon hela tiden in sina minnen. Minnen som handlar om den dåliga relationen mellan henne och hennes mamma, och den bra med hennes pappa och de underbara relationerna med sin mormor och sin bäste vän Emad.

Det handlar om vad som fjättrar människor, och samtidigt handlar det om det moderna Irans historia sett med kvinnoögon. Jag längtar efter att läsa fler böcker av Zinat.

Andra som har skrivit om den här boken:
Boktokig
Mettes pocketblogg
Bohemian rhapsody
I min bokhylla
Mina boktips
Don Christos
Kristina Simar
DN
Bokdebutant
Bookis
Jennies boklista
Beasbokhylla

Om man gillar denna boken kanske man tycker om:
Den förspillda vakan – Nadeem Aslam
Och var hör du hemma? Anne Tyler

4 kommentarer

Filed under 1900-tal, 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Nutida, Roman

Per-Olov Enquist – Ett annat liv

Den här boken började jag läsa för att jag aldrig hade läst någon bok av P-O Enquist, fast en fjärdedel in i boken så irriterade jag mig på språket, det liknade det i Lewis resa vars författare jag hade glömt, men det var ju densamme.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, det är svårt att recensera en självbiografi för det blir lite som att recensera någon annans liv.  Det som fick mig att läsa klart boken trots att jag hakar upp mig på språket är historierna, både de från hans barndom utan lekkamrater och de Forrest Gump-aktiga historierna från hans vuxenliv. För han är verkligen en svensk Forrest Gump, som varit med om de svartas frihetsdemonstrationer i den amerikanska södern, det israeliska gisslandramat under OS 1972 och när frihetsklockorna ringde i Prag 1989. Precis som Forrest Gump så var han i centrum av historien men uppfattar trots det inte riktigt händelserna.

Mycket som jag hört om den här boken innan har handlat om hans alkoholism, men en stor del av boken handlar om livet innan alkoholen tog överhanden och det gör faktiskt boken väldigt sympatisk. Hans beskrivning av sin mamma är helt fantastisk, om hur hon arbetade som folkskolelärarinna och hur hård och samtidigt kärleksfull hon var mot honom.

Det enda jag saknar historiemässigt i boken är annars kvinnorna, bortsett från hans mamma. Hans fruar agerar mest som någon slags kulisser och alla studiekamrater, alla kollegor i branschen, alla vänner de är samtliga män.

Men så var det språket, vad är det som jag hakar upp mig på? Jo, alla dessa upprepningar, tror han att läsaren är dement. Varje sak nämns minst fem gånger. Det blir tröttsamt. Om man tycker den är jobbig i början kan man bara trösta sig med att den rycker upp sig på slutet,  men det är ju så dags då.

Andra som har skrivit om boken:
SvD
DN
La Bibliofille
Brogren
Iris
Bokmania
Camillas boklåda

 

Om man gillar den här boken kanske man gillar andra självbiografier:
Kajsa Grytt – Boken om mig själv
Morgan Alling – Kriget är över
eller ett par andra böcker jag uppfattade som svårlästa:
Håkan Nesser – Maskarna på Carmine street
Sigrid Combüchen – Spill

 

 

4 kommentarer

Filed under 1900-tal, 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Nutida, Självbiografi

Stenhimlen – Karin Brunk Holmqvist

Ibland får jag för mig att författare som har gett ut succé-böcker tvingas pressa fram fler böcker av förlaget på alldeles för kort tid för att tjäna in alla reklampengar som förlaget har lagt ner på författaren. Den här boken är en sådan, jag tyckte Potensgivarna var en fantastiskt rolig bok och den hade dessutom en bra historia, men Stenhimlen har egentligen bara temat udda själar i trakten av Kivik med en medelålder överstigande 55 i persongalleriet gemensamt med Potensgivarna. I övrigt så är det inte mycket gemensamt, historien är en klichéartad kärlekshistoria utan några som helst överaskningar.

Huvudrollen har den hemmaboende 34-åriga Erna som bor med sin vresige far och sin kloka, snälla men något förtryckta mor på en gård utanför Kivik. Erna förlöstes med tång och fick som men av det en konstig huvudform och inte är det mycket bevänt med hennes hår heller så huvudformen syns verkligen och hon har blivit mobbad för det. Hon är ganska intelligent men det är svårt för omgivningen att märka av det eftersom hon knappt vågar prata med folk.

I trakten där hon växer upp finns en gammal fornlämning ”Kungsgraven” och det sägs att om vinden vänder när man står där så blir man så som man är just då. Är man fattig så kommer man alltid bli fattig, och böjer man sig kommer man alltid bli puckelryggig. Det sägs också att om man älskar inne i kungagraven så kommer man älska varandra för evigt.

Historien startar med att Ernas familj är på den enda nöjet de kostar på sig, att åka på auktion. Denna auktion är efter rektor Påhlsson, om honom går det skvaller att han en gång ska ha haft en älskarinna. Han var också mycket beläst och Erna ropar in en låda av hans gamla böcker, det gör också en stockholmare som nyligen har flyttat till Österlen.

Med den här introduktionen kan ni nästan gissa er till resten av historien…

Andra som har skrivit om den här boken:
En bokcirkel för alla
Bibliotekstipset
Ylva kort och gott
Boktokig
Böcker hos Cissi
Angos film- och bokblogg

DNs intervju med författaren

 

Om man gillar den här boken tycker man kanske också om:
Potensgivarna – Karin Brunk Holmqvist
Mike Larssons rymliga hjärta – Olle Lönnaeus
En förtjusande man – Marian Keyes
Det behagliga med lördagar – Alexander McCall Smith
100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson

7 kommentarer

Filed under 2000-tal, ebok, Läst 2011, Nutida, Roman

Aprilhäxan – Majgull Axelsson

Det här var en sådan där bok, där när man når slutet känner man bara ”nej, snälla var inte slut ännu, jag vill läsa lite till”.

Boken handlar om tre flickor som växte upp i Motala på femtiotalet, de växte upp som systrar, fast det var de inte alls. De bodde alla hos tant Ellen, tant Ellen som lagade en massa mat, sydde fina klänningar åt dem och som var så snäll. De tre var Margareta, Birgitta och Christina, som Hagaprinsessorna fast Desiree saknades. Dels beskrivs deras uppväxt, de är alla fosterbarn och har alla tre sina skador med sig. Trots det lyckas en bli läkare och en bli fysiker, men den tredje hon bli alkolist…

Det handlar också om de tre kvinnornas relation i vuxen ålder och ett slags mysterium som hänger över dem, eller är det en slags förbannelse?

Förutom dessa kvinnor består persongalleriet av läkaren Hubertsson som var inneboende hos Ellen, och om en handikappad flickas uppväxt på institution.

Den här boken kändes mycket aktuell när det samtidigt som jag läste den kom en nyhet om att alla de som varit barnhemsbarn eller fosterhemsplacerade och ingår i föreningen Samhällets styvbarn inte kommer att få någon ersättning från staten som kompensation för deras förstörda barndomar.

Någonstans känner jag hur tomt det låter när jag beskriver boken, det fantastiska med den är liksom allt som man inte får med i denna beskrivning. Det är allt det där om hur Majgull Axelsson dansar med språket, hur hon kan levande beskriva allt från hur det var att leva på institution på femtiotalet, till hur det är att leva som A-lagare idag. Hur hon verkligen hoppar in i hjärnan på sina personer och beskriver helt från deras perspektiv. Nu måste jag leta efter fler av hennes böcker!

Andra som har skrivit om boken:
Svenska Gotland
Elias läser och skriver
Det mörka tornet
Nystas bibliotek
Helenas boksidor
Bilder och ord
Fortunecity
Stellas bokblogg

Om du gillade den här boken kanske du också tycker om:
Skumtimmen
Råttfångerskan
Stenhimlen
Fortfarande Alice

4 kommentarer

Filed under 1900-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Roman

Hjärnkoll på vikten – Martin Ingvar

I somras var jag omringad av människor som pratade kost och LCHF, bland annat nämnde de en bok av professor Martin Ingvar som hette Hjärnkoll på… någonting. Så här framåt hösten tänkte jag att det var dags att läsa den och letade fram den på det e-boksbiblioteket. Den jag hittade var Hjärnkoll på vikten, så här i efterhand har det gått upp för mig att den jag hörde talas om hette Hjärnkoll på maten. Nåja, ingen skada skedd, Hjärnkoll på vikten var intressant och Hjärnkoll på maten får jag väl återkomma till senare.

Vad är det här för slags bok då? Tja, det är populärkultur men med en massa referenser till forskningsartiklar. Boken beskriver hur hjärnan reagerar på mat och hur olika den reagerar på olika sorters mat. Att vårt kära gamla belöningssystem i hjärnan går igång på socker, och att en del människors belöningssystem är känsligare än andras för just socker. Martin Ingvar tillhör dock ingen skola, han förespråkar till exempel inte LCHF som sådan, han utgår istället från vad den vetenskapliga litteraturen säger om mat. Hans slutsatser är ungefär att lightprodukter ska man akta sig för, man bör undvika allt för mycket snabba kolhydrater, och man mår bra av att äta en del fett, men det ska helst vara i från fisk, avokado och nötter, för mycket rött kött kan medföra cancer.

Han tar också upp hur sömnbrist och stress kan påverka kroppen, och varför det är bra att röra på sig. Några saker som jag annars tycker att många missar.

Det är en intressant bok, även om den bitvis är tung på kemi/biologi-kunskaperna.

Andra som har skrivit om den här boken:
Maria Helander
Annes blogg
Malins bokblogg 
SvD
DN

3 kommentarer

Filed under Bokrecension, ebok, Fakta, Läst 2011

Skumtimmen – Johan Theorin

Första boken av Johan Theorin som blev den sista av de hittills tre utgivna deckarna av honom som jag läser. Det är i denna boken som Gerlof introduceras i form av en av de få äldre personerna ifrån Stenvik som fortfarande är vid livet och som fortfarande befinner sig i eller i närheten av Stenvik. Gerlof bor på ålderdomshemmet i Marnäs, men har kvar sin lilla stuga i Stenvik.

Det är vid den stugan i Stenvik precis på gränsen mellan havet och Alvaret som hans femårige dotterson försvinner samma dag som Ölandsbron invigs. Hans dotter kommer aldrig riktigt över sin sons försvinnande, hon har flyttat till Göteborg där hon bor ensam. Hon mår psykiskt dåligt och är sjukskriven från sitt arbete som sjuksköterska. Då ringer Gerlof och säger att han kanske har fått upp ett nytt spår på vad som har hänt Jens. Han och hans två äldre vänner har kommit på något och Gerlof vill att Julia ska komma till Öland.

Precis som i de två andra böckerna (Nattfåk och Blodläge) jag har läst tidigare så spänner gåtan över flera decennier, gåtan är aldrig kristallklar, den är alltid grumlig och den är grumlig hela vägen till slutet. Faktum är att den är lika dimmig som det var den dagen när Ölandsbron invigdes.

Den här boken lyssnade jag på som ljudbok och uppläsaren Magnus Krepper gör ett fantastiskt jobb. Boken är bra i sig, men han lyckas få med allt bra och till och med göra den ännu bättre. I hans röst hör man dimman på Alvaret.

Andra som har skrivit om den här boken:
Pocketblogg
Ljudboken
Bokbloggen
Malin
Hallinbloggar
Dagensbok
SvD
DN

4 kommentarer

Filed under 1900-tal, 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Ljudbok, Nutida, Roman

Fria män – Haldór Laxness

Att läsa en gammal nobelpristagare gör ju att förväntningarna är högre än vanligt. Denna gång infriades en hel del av förväntningarna. Språket är antagligen helt fantastiskt i den isländska versionen och det är riktigt bra i nyöversättningen också. Historien är en familjesaga som utspelar sig under tiden som Island blir modernt. Den isländska landsbygden går ifrån att vara bebyggd av fårfarmare som bor i små enkla torvhus, utan vare sig, el, vatten, bilar och där kaffe och snus utgör lyxartiklarna, till ett Island där det är mer lönsamt att ha rävfarmar, då folk bor i dragiga hus i trä och betong, där bilar dyker upp och politikerna lovar att elektrifiera ön.

Huvudpersonen i boken är Bjartur, han har slavat i 18 år för en storbonde för att få råd att köpa sig en egen liten gård, med egna får. Gården han köper är övergiven på grund av spökerier som går tillbaka till medeltiden när en grym kvinna bodde där, hon påstås fortfarande förgöra varje bonde som försöker sig på att bo där. Men Bjartur är en stolt man och han tror inte på några makter vare sig spöken eller gud, och nu är han nygift och ska flytta in i gården.

Det kan låta tråkigt att läsa om hur en fattig bondfamilj som livnär sig på får har det, och hur de förlorar barn nästan varje år, men det är det inte. Det är som en gammal isländsk saga fast i ny tappning, den kärva stilen finns kvar och de blodbestänkta historierna likaså, även om ingen man i boken går envig. Däremot kommer det in lite fin isländsk diktning i gammal tradition.

Historien väver också in den isländska arbetarhistorien och det gamla klassamhället (jag hade inte ens tänkt på att det kunde ha varit ett klassamhälle på Island, de är ju så få). Bjartur själv är en fascinerande människa, otrevlig och sympatisk om vartannat. Frågan är om inte Halldór blev inspirerad av August Strindberg när han beskrev honom, en man som antingen älskar kvinnan eller så hatar han henne, men aldrig något däremellan?

Andra som har skrivit om boken:
DN
SvD
Böcker, böcker, böcker 

3 kommentarer

Filed under 1900-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Roman

1Q84 (första och andra boken) – Haruki Murakami

Boken hette inte det jag först trodde IQ84, titeln hade alltså inget med intelligens att göra. Det är dock en intelligent bok på alla plan, historien som berättas är avancerad och språket är vackert. Titeln leker med Orwells 1984, det år då 1Q84 utspelar sig.

Boken är uppdelad i två historier som berättas parallellt, en om Tengo som är i 30-årsåldern och jobbar som mattelärare och försöker bli författare och en om Aomame som är personlig tränare. Låter det tråkigt? Det är allt annat än tråkigt! Tengo får ibland i uppdrag av en bekant att skriva om ett alster som en 17-årig tjej har skrivit. Historien är helt fantastisk från början, men hennes språk är bedrövligt. Hennes historia handlar om en 10-årig flicka som bor i ett lantligt kollektiv och som straff för att hon inte har skött om en get ordentligt så stängs hon in med den döda geten i en tom lada i flera dagar. I ladan träffar hon ”little people” och de visar henne hur man gör ”luftpuppor”.

Aomame är en stenhård kvinna – tänk Lisbeth Salander – som förutom att arbeta som personlig tränare också jobbar extra åt en kvinna som driver ett skyddat boende för hotade kvinnor. Aomame har under sin uppväxt varit med i en hårt religöst styrd organisation.

Man måste vara beredd på att acceptera ganska mycket underliga saker för att gilla boken, tycker man att det låter konstigt med någon slags varelser som kallas little people eller att det kan dyka upp två månar på himlen så ska man nog undvika den. Gillar man att bli överaskad och historier med många sidohistorier och många personbeskrivningar och djupdykningar i olika känslor så är det här helt rätt bok. För min del så blir det här en av kandidaterna till årets bästa bok!

Andra som har skrivit om boken:
SvD
DN
Boktoka
Bokhora
En bokcirkel för alla
Malin the writer
Det mörka tornet
Beroende av böcker

 

1 kommentar

Filed under 1900-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Roman

Boken om mig själv – Kajsa Grytt

När jag flyttade hemifrån och skaffade min första CD-spelare var en av de första skivorna Kajsa Grytts och låten Camargue var min favorit. Den kändes sann, äkta och självupplevd och var helt enkelt en oerhört bra låt. Det känns lite tungt att tjugo år senare läsa Kajsas kommentar om den i sin egen bok att hon tyckte den skivan inte blev bra, den blev larvig.

Hennes bok handlar precis som titeln säger om henne själv och hennes liv. Hon vill ha det till att det kanske är en handbok i hur man inte gör karriär, men jag skulle nog hellre vilja kalla det en handbok i hur man kan ha spelningar från man är tjugo till man är femtio. Eller kanske hur man lever ett liv rikt på erfarenheter, allt från hur det är att spela på allt från Roskildefestivalen, på små klubbar i New York och på festivaler i Nordkorea, till hur det är att arbeta som behandlingsassistent med inriktning mot människor med knarkproblem, till hur det är att arbeta i reklambranschen.

Det var väldigt upplyftande att läsa en bok om den kravlösa glädjen till musik nästan direkt efter att ha läst En tigermammas stridsrop som handlade så mycket om hård disciplin i musikträning för att kunna bli bäst.

Det som jag kan tycka är synd med boken är att jag tycker den borde ha blivit hårdare redigerad. Visst kan man förstå viljan att räkna upp alla som deltagit i något projekt för att inte trampa någon på tårna, men för mig som läsare är det intressantare att läsa om projekten och kanske höra om någon enstaka annan person som deltagit i projektet än i hela ”eftertext-raddor” där 10-15 namn räknas upp, varav det är ett eller två som säger mig något. Det känns överhuvudtaget som om boken borde ha kortats ner för att bli riktigt bra, nu är den bara bra. Kill your darlings helt enkelt!

Andra som har skrivit om boken:
Bernur
Kulturbloggen

SvD
DN
Sourze
I hyllan
Benshi 

8 kommentarer

Filed under 1900-tal, 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Nutida, Självbiografi

Potensgivarna – Karin Brunk Holmqvist

Om man gillade 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann så är sannolikheten stor att man också tycker om Potensgivarna.  Istället för en rastlös gammal man som rest runt i hela världen så handlar det om två äldre systrar som bott i samma by, ja till och med samma hus i hela sina liv. De har ytterst sällan varit längre bort än Simrishamn och de har aldrig lämnat Sverige.

Livet går sin lugna gång, de sköter om sin trädgård, de bor i sitt omorderna barndomshem utan indraget vatten, dass ute på gården och värmer huset med vedspisar. Men de har passerat 70 med råge båda två och det börjar kännas jobbigt att gå på utedasset i synnerhet vintertid. Deras 10-år yngre bror försöker övertyga dem om att de ska flytta in på hem och så kan han ta hand om föräldrarhemmet. Han tänker modernisera det och göra det till sommarbostad, men det säger han givetvis inte.

Ett annat bekymmer för systrarna är att deras granne sedan barndomen har dött och grannhuset har sålts. Systrarna har alltid hämtat sitt vatten ur en brunn som ligger på grannens tomt och hur ska det gå med det när det nu blir en ny ägare?

Men det stora problemet igenom boken är hur de ska få pengar till att ordna med ett badrum inne, inte har de så stora pengar sparade. Men de får en idé när de ser grannens katt sätta på en annan katt!

Vill man ha något lätt och roligt att läsa under semestern så är det denna boken man ska läsa, enda nackdelen är att den tog slut lite för snabbt!

Andra som har skrivit om boken:
Böcker hos Cissi
Pocketblogg
Horisonten
En bok om dagen
Livet enl Minimi
Angos bok och filmblogg

6 kommentarer

Filed under 2000-tal, Bokrecension, ebok, Läst 2011, Nutida, Roman

Maskarna på Carmine Street – Håkan Nesser

Kan man tänka sig något sorgligare än ett par vars barn blir kidnappat? Det skulle i så fall vara att kvinnan har förlorat ett tidigare barn och man i en bilolycka. Det är grundstommen i Håkan Nessers roman Maskarna på Carmine Street. Paret Winnie och Erik flyttar till New York närmare bestämt Manhattan för att försöka börja om livet på nytt, eller för att fly det som hänt eller kanske båda delarna.

Winnie är konstnär och jobbar hemma i lägenheten och Erik är författare och han brukar gå iväg till ett bibliotek om dagarna för att sitta där och skriva, eller i vart fall försöka att skriva. Boken är en slags blandning av deckare och psykologisk roman i ett blandat med lite mystik.

Det här kanske är en bra bok, den är ju oerhört välskriven med fina nyanser i språket, men jag uppfattade första två tredjedelarna som oerhört långsamma. Orsaken till att fortsätta var för att få reda på gåtans lösning.

Förlaget tyckte säkert att det var kanonbra att författaren själv läste sin egen bok, det tycker inte jag, för Håkans röst var bland de tråkigaste uppläsarröster jag någonsin hört. Sedan är det här kanske inte en bok som fungerar som lyssnarbok, kanske hade den lyft om man läst den i tryck?

Andra som har skrivit om boken:
DN
SvD
Bokhora
Boktoka
Sladdertackan
Marknadsbacken
Nissescherman
Mettes pocketblogg

1 kommentar

Filed under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Ljudbok, Nutida, Roman

Tigermammans stridsrop – Amy Chua

I lågstadiet hade vi en skrivbok där vi skrev historier helt fritt, i den boken rättades inga stavfel, inga kommatecken lades till av läraren i efterhand, inga grammatiska fel granskades, för med det skrivhäftet skulle vi lära oss att det var roligt att skriva, inget annat. Efter att ha läst Tigermammans stridsrop kan jag inte låta bli att undra vad Amy Chua skulle ha tyckt om boken, då när hon stenhårt drillade sina två döttrar i piano och fiol och samtidigt krävde att de alltid skulle vara bäst i skolan.

Hennes döttrar skulle ständigt vara bättre än vad lärarna förväntade sig, de skulle kunna alla sina läxor som ett rinnande vatten. De fick inte gå hem till andra barn och leka, för de skulle studera, de skulle förbereda sig för framtiden. I boken beskriver hon öppet om hur hårt hon har drivit sina döttrar, hon har hotat dem med att skänka bort deras leksaker om de inte spelar fiolläxan perfekt, med att de inte ska få några julklappar, tvingat dem att spela fyra timmar i rad utan paus för vare sig middag eller toalettbesök, allt för att nå precision.

Det här är metoder som låter hemska för de flesta västerlänningar och det är hon fullt medveten om. Hon har i många år dolt hur hårt hon har kört med barnen. Det här är en bok man kan läsa på två sätt; antingen läser man den och förfäras över hur någon kan behandla sina egna barn så illa, eller så läser man den och funderar på om man kanske kan ställa högre krav på barnen än vad man gör i Sverige idag? Kan de flesta barn nå längre i skolan om föräldrarna och lärarna krävde mer av dem?

Personligen så läste jag med de senare glasögonen på. Visst mycket hon beskriver är extremt och jag tror barn behöver leka och ha timmar varje dag som inte är inrutade med läxor och pianoövningar, men nog skulle barn kunna lära mer om det ställdes mer krav på dem? Då kanske Sverige skulle lyfta i de internationella Pisa-undersökningarna, kanske även inom matematik och naturvetenskap?

Hon har också en delpoäng i att hon säger sig tro på att hennes barn är kapabla och de kan klara av att få full pott på proven i skolan, bara de anstränger sig tillräckligt mycket. För tror man att barn kan saker så visar det sig ofta att de faktiskt klarar det. Hon är också inne på Ingemar Stenmarks ”Det är konstigt att ju mer jag tränar desto mer tur har jag”. Alltså man måste träna ofta och mycket för att bli duktig på något.

Fast det kan ju också vara att jag är skadad av att ha tränat en asiatisk kampsport i unga år, där tränarna ställde krav och vi gjorde som de sa, och där nöta in kunskaper var det sätt man lärde sig dem på.

Sedan tror jag att det finns avigsidor med att ha asiatiska tigermammor, efter att ha jobbat i IT-branschen med kontakter i Asien så ser jag några mönster. De är ofta otroligt duktiga, men inom ett väldigt smalt område och de många gånger inte kreativiteten att hitta lösningen utanför ramarna. Och de säger aldrig nej till auktoriteter (chefer och kunder) fast de borde göra det ibland.

Hur som helst det var en intressant bok att läsa trots att den var skriven med ett väldigt platt språk (dålig översättning?) ungefär som en amerikansk självhjälpsbok.

Grannfrun
SvD 
Peter Larsson
DN
Bittersweetaste
Corren

 

4 kommentarer

Filed under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Nutida, Självbiografi

Den dubbla tystnaden – Mari Jungstedt

Deckarvåren fortsätter, denna gången med en gotländsk deckare av Mari Jungstedt. De centrala personerna i denna historia är ett gäng medelålders grannar som har en ovanligt bra granngemenskap. De har middagar ihop, hjälper varandra med olika sysslor, de till och med firar semester ihop.

Det här året åker de sex vännerna till Bergman-veckan på Fårö. Väl där så försvinner en av dem, den kände regisören Sam Dahlberg.

Som många andra svenska deckare är historien bra men språket är väldigt magert. Ibland undrar jag om meningen med boken är att den ska duga som underlag för en massproducerad deckare för teve? I detta fall kan man också misstänka att Gotlands turistbyrå har betalat för att få med lite produktplacering.

Andra som har skrivit om boken:
Kulturbloggen
Maria L
Böcker med mera
Tofflan

1 kommentar

Filed under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Nutida, Roman