Tag Archives: fängelse

Andarnas hus – Isabele Allende

En bok som jag har tänkt läsa i en massa år, men det har av olika orsaker inte blivit av… förrän nu! Och den var precis så fantastisk som jag hade föreställt mig. Det är en släktkrönika som utspelar sig i ett ickenamngivet Latinamerikanskt land och historien spänner sig över tiden från de stora jordägarnas tid innan elektriciteten kom och ända till militärkuppens tid.

Historien är fullspäckad av intressanta personer, fattiga lantarbetare som är illegitima söner till den store godsägaren, falska präster, framgångsrika bordellmammor, en raggig och stor byracka till hund, franska ädlingar, presidenter, kvinnliga konstnärer, upptäcksresande och idealistiska fattigläkare. Men huvudpersonerna är släkten Trueba, den despotiske åldermannen och hans älskade barnbarn Alba.

Ja, och så var det ju andarna då, de är ju inte med i titeln för inte. Andarna vandrar runt i huset, en del ser dem vare sig de vill det eller ej och andra önskar att de kunde se dem, men de saknar förmågan. Boken börjar i ett magiskt skimmer, men allt eftersom den moderna världen tränger sig på trycks magin undan mer och mer, men försvinner gör den aldrig.

För mig som älskar släktkrönikor och magisk realism så har det varit rena julafton att läsa boken, den har bara ett fel, den tog slut för snabbt. Nu sitter jag här och saknar gamlingen Trueba, Clara, Alba, Miguel och alla de andra och de kommer aldrig tillbaka…

Andra som har skrivit om boken:

Bokmania

Lyrans noblesser

Annonser

1 kommentar

Filed under 1800-tal, 1900-tal, Bokrecension, Läst 2011, Roman

Shantaram – Gregory David Roberts

– Okej, skulle jag kunna läsa en bok av en föredetta bankrånare och tycka att boken var bra?
– Jo, det är väl möjligt.
– Om boken handlar om bankrånaren själv och om den handlar om en tid när han begår nya brott, inte bankrån, men slagsmål, vapensmuggling, pengatvätt och handel med olagliga pass för att nämna några, skulle jag då fortfarande tycka att boken är bra?
– Jo, det finns nog en liten chans.
– Men skulle jag tycka att författaren verkar vara en trevlig, sympatisk och intelligent person?
– Nej, det kan jag ju bara inte tycka, eller… jo, det kan jag faktiskt!

Shantaram är en bok som vänder upp och ned på min moral, ja, handla med olagliga pass och växla pengar svart är väl inte så farligt, och kanske kan det finnas skäl till att man ställer upp och smugglar vapen ibland. Det här är dessutom en bok som är enklare att förklara vad den inte handlar om, än vad den handlar om.

Boken är ett slags biografi över författarens liv, från det han flydde från ett australiensiskt fängelse tills han kommer till Bombay i Indien och lär känna såväl Bollywood-stjärnor som Bombays undre värld i form av olika maffiavälden. Shantaram är en mångsidig person, en intellektuell kriminell som öppnar en ”läkarmottagning” i Bombays slum där han också bor under en längre tid, han hjälper en vän att hitta västerlänningar som vill vara med i Bollywood-filmer, han umgås med maffialedare och blir förälskad i en schweizisk kvinna som på samma sätt som alla hans andra västerländska vänner har någon form av bakgrund, han hamnar i fängelse i Bombay, han lär sig maharati det lokala språket i Bombay.

Det är en mix av actionroman och filosofibok i stil med ”Sophies värld” och på samma gång en guide till Bombay.

Andra som har skrivit om Shantaram:
Sandras bokhylla
Bokhyllan
Malins bokblogg
Majsans boktips
Cybersessan
Camillas boklåda

Kommentarer inaktiverade för Shantaram – Gregory David Roberts

Filed under 1900-tal, Bokrecension, Läst 2010, Roman