Attentatet i Pålsjöskog – Hans Alfredsson


En historielärare på gymnasiet tog upp frågan om Sveriges undfallenhet gentemot Tyskland under andra världskriget om det var bra eller dåligt eller både ock. Han menade på att även om man inte som svensk kunde vara stolt över undfallenheten så var det kanske inte något man behövde skämmas alltför mycket för, för vad skulle ha hänt om Sverige hade satt sig till motvärn mot Nazityskland? Troligen hade Sverige blivit invaderat och det skulle inte ha hjälpt Danmark, Norge och de allierade något nämnvärt. Danska och norska motståndsmän hade inte kunnat fly till Sverige så som de gjorde.

Hans Alfredsson är inne på samma tema i denna kontrafaktiska berättelse om den unge Holger Andersson som tonåring blir indragen i ett attentat mot ett tyskt transiteringståg som ska frakta tyska soldater genom Sverige och upp till Norge. Det attentatet gör Hitler rasande eftersom flera av hans nära vänner befinner sig på tåget, och därmed bestämmer han sig för att Sverige trots allt ska invaderas. Sverige dras in i andra världskriget med bombningar av större städer och flygplatser, de som redan innan var nazistvänner står redo att hylla tyskarna, och de andra får antingen hålla en låg profil eller gömma sig i skogen med andra partisaner.

Hela Holgers familj dras in i kriget, hans far och ena syster som var med vid attentatet går med i motståndsrörelsen, hans mor och andra syster flyr till hans farmor och farfar. Själv lämnar han sin gymnasieskola i Helsingborg för att först gömma sig i smålandsskogarna och senare bege sig mot Stockholm.

Hela scenariot som spelas upp i boken verkar i högst sannolikt, så sannolikt så att jag emellanåt kommer på mig själv med att nästan tro att det är sant. Kanske är det också för att det är högst verkliga personer som ingår i historiens bakgrund, det är Hitler, Göbbels, Wigfors, Per Albin Hansson och Gustaf V. Fast det är också här jag kan tycka att boken ibland blir lite tjatig, det rabblas upp en massa namn på verkliga personer som skulle ha deltagit i än det ena och än det andra. Långa namnlistor något som jag ogillar i böcker om det inte handlar om tacksidan, de tillför inte något, även om jag anar att han i detta fall vill tala om att den och den var nazistvän under kriget och hade Sverige invaderats så skulle de säkert varit lika vänliga mot nazisterna då. Och det är det senare också, de personerna som han rabblar upp blir uthängda för sina åsikter som de hade i en situation och som de kanske hade ändrat totalt om historiens vingslag hade slagit lite annorlunda.

Sedan går det inte att komma ifrån att namn är färskvara, visst vet jag vem Ingvar Kamprad är och att han hade nazistsympatier, men det finns ett stort antal andra namn som jag som är född långt efter kriget inte har någon som helst aning om vilka de är.

Nog om namnlistorna, historien i sig belyser kriget från alla sidor, det är de personliga umbärandena, det är fattigdomen i stort och smått, det är de stora historiska penseldragen, de viktiga slagen, resonemangen om vilken tid på året det är fördelaktigt att anfalla olika länder etc. Och det är en av de stora styrkorna med boken tycker jag, just det att den hittar balansen mellan alla dessa olika sidor av ett krig.

Och någonstans tror jag att den här boken ger betydligt större förståelse för andra världskriget och alla dess hemskheter än vad någon statligt framtagen bok som ”Om detta må ni berätta” kan göra.

Om du gillade Attentatet i Pålsjöskog kanske du också tycker om:
Molnfri bombnatt
100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann
Rismodern

Andra som har skrivit om boken:
Literature Connoissuer
DN
Magnus boktipsblogg
SvD
Spektakulärt
Tankar från roten

 

4 kommentarer

Filed under 1900-tal, ebok, Läst 2012, Roman

4 responses to “Attentatet i Pålsjöskog – Hans Alfredsson

  1. Molnfri bombnatt är en sanslöst bra bok och det är intressant när andra världskriget nyanseras, tycker jag. Boktjuven är ju också en bok som skildrar kriget på ett mänskligt sätt, eller utifrån ett människoperspektiv. Tack för tipset!

    • Visst var Molnfri bombnatt en helt otrolig bok? Boktjuven har jag inte läst, men när jag googlade den nu så lät den riktigt bra, den får nog hamna på min önskelista.

  2. Ja läs den! Det var en bok som jag bar med mig länge!

  3. Pingback: Molnfri bombnatt – Vibeke Olsson | Den lilla boklådan