Hallonbåtsflyktingen – Miika Nousiainens


En lite annorlunda båtflykting än de i ”Båten” av Nam Le är Mikko Virtanen i ”Hallonbåtsflyktingen”. Mikko tillhör den stora gruppen av människor som känner att de är födda på fel plats, men hans fall är värre än så, han är född inte bara på fel plats, utan med fel nationalitet. Trots sitt finska namn, finska pass och sina finska föräldrar så känner han sig helsvensk. Han kan göra vad som helst för att bli svensk, han kan gå över lik för att bli svensk.

Man kan tycka att han kan väl flytta till Sverige då om han känner sig så svensk, men då skulle han bara bli en finne bosatt i Sverige. Han vill bli svensk, ungefär som i apans sång ”Jag vill va som duuuu”. Han vill gå som en svensk, han vill prata som en svensk och han vill tänka som en svensk.

Som ni hör på min beskrivning så blir boken ibland lite tjatig, men kommer man igenom första tredjedelen så börjar historien ta sig rejält. Då har man kommit förbi hans Carl Larsson-bilder av Sverige och hans beskrivningar av de fantastiska landsfäderna Olof Palme och Per Albin Hansson.

Boken i övrigt är som en blandning av Arto Paasilinna och Erlend Loe, har man böcker av dem i bokhyllan kommer man troligtvis uppskatta även Hallonbåtsflyktingen.

Andra som har skrivit om boken:
Gråvädersdagar
Pocketblogg
Lindas world
SvD
DN

1 kommentar

Filed under 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Nutida, Roman

One response to “Hallonbåtsflyktingen – Miika Nousiainens

  1. Pingback: Delhis vackraste händer – Mikael Bergstrand | Den lilla boklådan