Båten – Nam Le


Den här boken hade jag hört mycket gott om innan jag läste den, och därför var mina förväntningar väldigt höga. Kanske var de lite för höga, för känslan efteråt är en lätt besvikelse.

Boken består av ett antal noveller, och någonstans får jag känslan av att han har skrivit dem för att han blivit provocerad av någon som sagt att han kan ju skriva etnisk litteratur eftersom han är från Vietnam, och i ren protest suttit sig för att skriva noveller som utspelar sig i Iran, Japan, Columbia och Vietnam.

En del noveller är helt fantastiska, de är sådana som man glömmer av att man bara läser, man är faktiskt där och känner och upplever allt som författaren skriver om. En del andra är välskrivna, och egentligen bra historier, men något saknas, de glöder inte, de lever inte, de är bara mediokra noveller trots att de borde vara guldkorn de också. Översättningen är bra, så troligen är det inte översättaren som har tagit bort gnistan, utan det är något annat som saknas, en känsla av närvaro och liv.

Mitt råd till den som vill läsa boken är att helt enkelt hoppa över de noveller som inte känns bra, det finns fler historier i boken och en del av dem är riktiga guldkorn.

Andra som har skrivit om boken:
Bokmania
Tekoppen
Tankar från mitt fönster
Marcel Aponno
DN

3 kommentarer

Filed under 1900-tal, 2000-tal, Bokrecension, Läst 2011, Nutida, Roman