Öken – Jean-Marie Gustave Le Clézio


Den här boken är som en ökenvandring, det ser till synes likadant ut dag efter dag, och ändå är det något som händer, fast det händer så långsamt att man nästan inte märker det. Den som letar efter en historia med mycket action kommer att bli djupt besviken, det här är en långsamt berättad saga, eller snarare två långsamt berättade sagor som växlar om i berättandet. Det centrala i båda är öknen, det oändliga havet av sand och sten, den grymma, vackra öknen.

Den ena av berättarna är Nour som flyr undan fransmännen som är ute efter att kuva de nordafrikanska stammarna, den andra berättaren är en ung nomadflicka Lalla som bor i en stad många år senare. Trots att Lalla bor i en stad tillbringar hon mycket tid vandrande ute i öknen tillsammans med sin tyste vän som kan allt om öken. När Lalla blir tvingad att fly till Marseille fortsätter hon sitt vandrande, men istället för att beundra vacker ökennatur ser hon istället hur de fattiga invandrarna i Marseille lever och överlever, hon iakttar men deltar inte.

Berättelsen har sagans skimmer, allt berättas inte, mycket lämnas fritt åt fantasin att leka vidare med.

 

Andra som har skrivit om Öken:
Litteraturablogg
Sydsvenskan
Bokhora
DN
SvD
Lottes blogg
Ewa Carin
Boris Triogorin

1 kommentar

Filed under 1800-tal, 1900-tal, Bokrecension, Läst 2010, Nutida

One response to “Öken – Jean-Marie Gustave Le Clézio

  1. Pingback: Läsutmaningen – Med Afrika i Fokus « Den lilla boklådan