Den här boken tar vid där den förra boken slutade, familjen har varit utomlands i ungefär ett halvår och kommer nu tillbaka till Sverige . De måste fortfarande gömma sig, de får inte vistas ute mer än nödvändigt, i nödvändigt ingår att ta sig till sjukhus, att köpa mat och att gå tvärs över gatan för att tvätta kläder. Däremot ingår inte att barnen ska vara ute och leka eller att träffa andra barn. Det är kort och gott en väldigt låst och instängd tillvaro som familjen lever.

Maria letar efter minsta lilla möjlighet, lyfter alla stenar för att försöka skapa ett rimligt liv. Hon får höra talas om en organisation Evigheten som hjälper kvinnor i hennes situation att gömma sig och skapa ett nytt liv.

I en dom konstatera domstolen att familjen som i boken kallas Eriksson måste lämna Sverige för att kunna leva ett normalt liv. Familjen blir alltså flyktingar från Sverige. De första åren försöker de leva i Chile, men på grund av ekonomiska svårigheter och sjukdomar ger de upp och flyttar vidare.

Den här boken uppfattar jag som mycket bättre skriven än den förra, kanske Liza Marklund hann utvecklas en del som författare mellan de båda böckerna? Historien är också lite mer positiv än den förra boken, Maria hittar hela tiden möjligheter i sin situation som skulle ha slagit ner de flesta människor jäms med fotknölarna.

Om du gillade den här boken kanske du också tycker om:
Fjäril i koppel
Dödgrävarens dotter
Och var hör du hemma?
Mike Larssons rymliga hjärta
Shantaram
Din heder

Andra som har skrivit om Asyl:
SvD
Tottis
Hassus
Feminetik
Bokbloggen
Josefine Renko
Lenas Bokblogg
Ord och inga visor
Gunilla Hjelm
DN

Det finns mycket bra med boken, den tar upp allt väsentligt från födelse till död, och det utan att haka upp sig på en massa barndomsskildringar, på sidan 100 har redan första Appledatorn byggts. Man får lära sig en massa om hur man tänker på Apple och hur de bär sig åt för att tjäna pengar. Den beskriver väldigt detaljerat om hur viktigt det är för Steve Jobs att alla Apples produkter ska integreras med varandra, till skillnad mot PC- och Android-världen som han kallar för den fragmenterade världen eftersom inget hänger samman.

Bokens stora styrka är att den verkar ge ett riktigt ärligt porträtt av Steve Jobs, han beskrivs inte som en ängel. Visst beskrivs han som ett geni vad det gäller att ta fram de produkter som många människor vill ha – en produkt man tar ur kartongen och så fungerar den – men också som en riktig djävul till chef som snor de anställdas idéer och som blåljuger så att han själv tror på lögnerna. Och lustigt nog beskrivs Bill Gates Microsofts grundare som en ganska hygglig och sympatisk kille.

Det som stör mig är att jag aldrig hittar någon glöd i historien, den där lysande röda tråden som gör att man bara vill läsa mer och mer. Morgan Allings Kriget är över hade den, men här lyser den med sin frånvaro. Allt berättas, korrekt och tidsordning, men det lyfter aldrig. Det känns inte som jag egentligen lärde känna personen Steve, det var mer som om någon som berättade om sin farmor.

Sedan stör det datanörden i mig att man skrivit WYSYWYG istället för WYSIWYG och att man kallar Fortran för ett avancerat programmeringsspråk när jag tror de menade ett högnivåspråk.

Andra som har skrivit om boken:
SvD
UNT
Webbfabriken
Fredrik Öberg
Du är vad du läser
Gunnar.se
Nutopia
Steinberg
IT-tjej
Tony Main
HBL
DN
Macken
Kajak
IDG
Litteraturmagazinet
USA-bloggen
Fröken fräken
Boksyster
Dixikon
I min bokhylla
Om du gillade Steve Jobs biografin kanske du också tycker om:
Livet som mig själv
En dag ska jag ta mig någonannanstans
Kriget är över
Ett annat liv

Det avlägsna är i hur fattigt det är, jo det finns fattigdom i dag också, men det är ytterst få som inte har ens ett par skor, eller som har pappersremosor i fönstret för att man inte har råd med gardiner. Eller att man är så fattig att man måste lämna sitt barn ifrån sig, så som Moas mamma var tvungen att göra. Boken är självbiografisk.

Det som är nära är att det är i Sverige, i trakten runt Norrköping som den utspelar sig, och att det är just min mormorsgeneration, det är inte så långt bak i tiden.

Boken handlar om Mia som är i tidig skolålder, och det är hon som berättar om sin vardag. Det handlar om hur hon äntligen ska få bo ihop med sin mamma efter att i alla år skickats runt bland inackorderingshem och släktingar. Hennes mamma har gift sig, men tyvärr med en periodare. Vad som är sympatiskt med boken är att det känns som om det är en sjuåring som berättar, men på samma gång blir det inte barnsligt. Det är ett mycket klarögt barn som berättar, ett barn som genomskådar vuxenvärlden.

Det som inte var lika bra var att jag lånade den elektroniskt som PDF-format. Normalt sett lånar jag bara ePub-format. PDF-format innebär att sidorna i eboken inte anpassar sig efter formatet på eboksläsarens skärm, utan man får hålla på och skrolla fram och tillbaka. Nej, det får allt bli ePub framöver, då slipper man tänka på att det är en ebok man läser.

Andra som har läst boken:
Böcker böcker böcker
Anna Ljungdahl
Tekoppens tankar
Bokhyllan
Om du tyckte om Mor gifter sig så kanske du också tycker om:
Sågverksungen
En dag ska jag ta mig någonannanstans
Kriget är över

Det är mycket som är oroligt för henne, det börjar en ny mörk sekreterare på jobbet, mensen uteblir, hennes mamma krånglar mer än vanligt, hennes systers familjesituation gungar och Björn hennes man börjar intressera sig för den nya sekreteraren.

Jag har aldrig läst en bok av Unni Drougge förut och först tyckte jag det var väldigt mycket underliv, nästan så att det var tjatigt, men sedan tog sig boken och blev en behaglig bilåkarbok som inte ställde några större krav. Språket tar ut svängarna och känns lite H&M, till exempel meningar som ”Skulle mamma nu dra fram ytterligare ett skelett ur garderob, det kändes som om Barbara redan hade ett skelett i halsen”. Men klarar man av att bortse från sådana böljande vågor så är det som sagt var en behaglig bok. Nina Gunke som uppläsare var också en trevlig bekantskap.

Andra som har skrivit om boken:
Hundöra
Två stickor och en virknål
The Bookpond
Bokblomma
Aurora Aurum
Bookcrossing
Dagensbok
Om du gillade den här boken kanske du också tycker om:
En dag ska jag vara någon annanstans
Boken om mig själv
Potensgivarna
En förtjusande man 

Trots att det tog mig lång tid att läsa boken så är den faktiskt inte skriven på något svårt sätt, det är bara det att det är väldigt lätt att tankarna löper iväg på egna äventyr när man läser om när och hur man ska sätta komma, punkt och stor bokstav i alla specialfall.

Något jag också uppskattar är att de istället för att skriva, ”använd aldrig ‘sen’ i skriftlig form skriv alltid ‘sedan’”, så lägger de istället upp en tabell med ord och förklarar att första kolumnen innehåller en mer talspråkig form, andra den normala skrivformen och den tredje en lite mer ålderdomlig variant. För det finns ju inga språkregler som är huggna i sten att det alltid ska vara på ett visst sätt.

Boken är mycket bra för alla som skriver i arbetet, men den kan vara till nytta att läsa även för oss andra vanliga dödliga också.

Det var nytt för mig att läsa en bok i PDF-format på min bookeen, det var lite klumpigare än ePub-formatet. Samtidigt var detta en bok med många korsreferenser inom boken och det var smidigt att kunna hoppa mellan dem med ”pil ned” och ”mitt-knappen”.

Andra som har skrivit om boken:
Literature connoiseur
Bokig
Johan Lindback
Maria Nyman
Om du gillade den här boken kanske du också tycker om:
Sökmotoroptimering

Vanligtvis läser jag inte om böcker, men eftersom sambon inte hade lyssnat på denna och den handlar om västkusten dit vi var på väg så fick det bli ett undantag.  Boken utspelar sig i en blandning av nutid och sent 60-tal, den vi möter är dels den unga Ulrika som är ensambarn och tillbringar sina somrar vid havet, den kulturella elitfamiljen Gattman från Stockholm som är sommargrannar med Ulrika, och så är det en konstig berättelse om  en kvinna Kristina som har psykiska problem och döljer ansiktet bakom djurmasker.

Ulrika blir helt betagen av familjen Gattman, och i synnerhet i dottern Anne-Marie som hon blir vän med. Allt Gattman säger och gör är helt fantastiskt enligt Ulrika.  Det är familjen Gattman enligt den svenska kultureliten också, så när Gattman adopterar en liten indisk flicka så blir det en del skriverier om det också. Det var fortfarande ovanligt med internationella adoptioner i slutet på 60-talet.

När Ulrikas föräldrar en sommar inte kan åka till sommarstugan så får Ulrika istället bo hos Gattman. Ulrika och Anne-Marie ska till och med få åka med de äldre syskonen till en ö på midsommarafton, efter den midsommaren är inget sig likt.

Den vuxna Ulrika är frånskild med två barn och arbetar på universitet där hon forskar om bergtagningsmyten. Hon vill visa sitt sommarparadis för sina två söner och ta med dem till musselstranden.

Uppläsaren Maria Johansson var en ny bekantskap och en trevlig sådan. En mycket behaglig röst som passar perfekt till historien. Och det blir nog några till böcker av Marie Hermanson det närmsta året, hennes sätt att berätta historien på är fantastisk. Allt berättas inte, det lämnas tomma gap där man får fylla i med sina egna tankar, samtidigt så plockar hon upp detaljer och beskriver så att jag ser det tydligt framför mig. Det är också en bok man kan läsa på mer än ett plan, det finns den övre berättelsen om Ulrika, men under den döljer sig berättelsen om att växa upp och dolda hemligheter.

Andra som har skrivit om boken:
Bokberoende
Bokbloggen
Västmanländskans bokblogg
Ord och inga visor
Du är vad du läser
Böcker!
Bokmania

Om du gillade den här kanske du också tycker om:
Nu vill jag dig milda sånger sjunga
En dag ska jag ta mig någon annanstans
Råttfångerskan
Aprilhäxan

I Sverige träffar Hamid Lena som han får dottern Rosa med, och Rosa är bara några år när hennes pappa mördas på Cypern. Romanen utspelar sig delvis i nutid när Rosa försöker få reda på mer om sin pappa och hans iranska ursprung, hennes mamma har aldrig velat berätta något om vad som hände.

Den andra berättelsen i boken utspelar sig 1989 när Hamid åker till Cypern för att träffa sin mamma där. Hans mamma får inte visum för att besöka honom i Sverige, men Cypern har inte så hårda restriktioner för iranska turister och dit kan hon åka utan problem. Fast hon kan givetvis inte något annat språk än iranska så Hamids kusin följer med som tolk och ledsagare.

Boken har ett behagligt språk och människorna känns levande. Den enda personen som jag inte riktigt får grepp om är dock huvudpersonen Rosa, hon blir bara en ytlig bekant, medans Hamids mamma och kusin blir mina nära vänner. I övrigt är det bara en liten detalj som stör mig, viljan att lära ut saker sticker ut lite för mycket ibland. Visst Hamids kusin är lärare, men har inte iranska lärare semester någon gång? En del böcker jag läste som barn och tonåring hade den där lite jobbiga lärarrösten också: ”i detta landet använde man xxx för att göra yyy redan på tidig medeltid, berättar en av karaktärerna i boken”.

I övrigt är det en otroligt bra och välskriven historia, trots att historien inte bygger på spänning så blir den aldrig seg utan det känns som om man sakta rör sig framåt. Trots att det fanns gott om studenter med iransk bakgrund på svenska universitet och högskolor när jag pluggade på 90-talet så har jag väldigt lite kunskap om vad som egentligen pågick i Iran, den här boken berättar en del.

SvD
Per Wirten
HD
Amnesty
GP
Om du gillade den här boken kanske du också tycker om:
Fjäril i koppel
Och var hör du hemma
Båten
Den förspillda vakan
Andarnas hus 
En halv gul sol

Det var nära att jag slutade läsa efter bara tio sidor, tyckte personerna var för tråkiga, dialogen för konstruerad, och det hela kändes för mycket som en klassisk deckare. Det fanns i och för sig ingen försupen frånskild polis, med dålig relation till sina barn och lyssnande på klassisk musik och drickande dyr alkhol. (Fast längre in i boken finns det faktiskt en frånskild polis som dricker dyr alkohol och lyssnar på klassisk musik.) Men så tog sig själva historien sig och plötsligt var det intressant att läsa.

Får en lätt dejavue-känsla av huvudpersonerna på polissidan Sören Högström och Fatima Wallinder, har jag inte läst någon annan bok tidigare där de ingick? Eller liknar de bara någon annan kriminalare?

Plotten är lite spretig, ett lik hittas på Ragnhildsholme av några festande ungdomar, en ung mamma Åsa med en son på siådär 4-år har en lite dålig relation till sina föräldrar på grund av pojkens pappa Jorma. Pojken bryter revbenen på okänt sätt när Åsa inte är hemma, Åsa blir misshandlad av sin man Jorma, hennes föräldrar begår plötsligt självmord, Jorma försvinner. Ja, ni ser det finns plötsligt lite vind i historiens segel.

Det här är en typisk semesterbok, behaglig enkel kriminalhistoria när man inte orkar med allt för krångliga vindlingar, språket är enkelt på gränsen till tråkigt, ett behagligt tidsfördriv i hängmattan helt enkelt.

Andra som har läst boken:
Nolow
och dagarna bara går
Kristina Simar
Dagens bok
Dast

Om man gillar den här boken kanske man tycker om:
Den dubbla tystnaden
I natt är du död
Askungar
Skumtimmen
Mike Larssons rymliga hjärta 

Den här boken passar bäst för de som är helt och hållet noviser inom området, allt förklaras på ett mycket enkelt sätt. Men man kanske inte ska säga allt, för det är en tunn bok, ingen uttömmande guide om allt om sökmotoroptimering. Den är snarare att se som en introduktion till ämnet, den är så kort att den nästan hade kunnat vara en artikel i en IDG-tidning. Trots att boken är kort lyckas Niklas ändå täcka in de viktigaste sakerna att tänka på. Dessutom gillar jag att han tar upp varför man ska göra en sida läsbar för synskadade som läser med olika hjälpmedel, jo för att sökmotorerna ”läser” webbsidor på samma sätt.

Orsaken till att jag hittade Sökmotoroptimering var att jag googlade efter att ha läst Snabbläsning av samma författare.

Andra som har skrivit om boken:
Oskar blir lite smartare

Boken handlar om hennes tidiga vuxenliv under tidigt 70-tal. Hon gifter sig med sin man Hans, får ett första jobb på Hemmets veckotidning, kanske inte så spännande för en 20-någonting att jobba på en tidning som mest handlar om skånska herresäten och noveller. De köper sig en bostadsrätt i den nybyggda förorten Söderkulla, men allt kanske inte blev så som Karin tänkt sig trots att allt blev som hon ville.

Det smygs samtidigt in bilder från barndomen, på den blekingska ön, med en mamma som kanske inte ville vara mamma, kanske inte ville leva på en enslig ö, och tillbringar många dagar under täcket. Om hur rädd Karin är att bli så som hennes mamma var.  Boken berättar också om hur idogt Karin jobbar för att komma bort från ön, komma någon annanstans. Om hur duktig hon var, som hon uttrycker det själv:
Det är klart att vi måste vara duktiga, vi arbetarbarn som inte hade något gratis, inte en enda gräddfil eller kontakt som underlättade vägen fram.

Men huvudstråket i boken är hur det var att vara ung kvinna på 70-talet, inte så som det gärna framställs i medier utan hur det var i verkligheten. Kvinnor får gå ut i arbetslivet, men någonstans förväntas de ändå fixa allt i hemmet och välja att stanna hemma när barnen kommer, eftersom det inte finns speciellt många dagis. Hur svårt det kan vara att hitta någon riktig väninna när man känner sig udda överallt.

Boken växlar också in det nutida genom att berätta om hur hon åker tillbaka till sitt Malmö för att hitta den unga Karin. Få veta hur den unga Karin tänkte, hon som inte ville ha barn, hon som ville mer än att bo i bostadsrätt i förorten, hon som ville se mer, göra mer.

Lite roligt var att trots att boken var så färsk att vinterns uppror i Egypten nämndes, så gick det att låna boken som ebok på Stockholm Stadsbibliotek. De är snabba där!

Andra som har läst boken:
SvD
DN
Kristina Simars
SR
Erikssons kultursidor
Sex böcker och en film
Farmorsbloggen

Om man gillar den här boken kanske man också tycker om:
Dödgrävarns dotter
Igelkottens elegans
En förtjusande man
Spill
Boken om mig själv

Men boken Avig Maria då? Ja, den är som två tunna böcker i en, den första är klipp från hennes blogg och den andra delen består av ett antal kåserier. Blogginläggen är kloka och bra, men text som är skriven för ett media fungerar sällan i annat media. Så är det i det här fallet, trots kloka och bra texter så tycker jag inte bloggtexterna fungerar i bokform.

Däremot så fungera kåserierna alldeles utmärkt. Om hela boken hade varit fylld med kåserier så hade det varit en kanonbok. Överhuvudtaget tycker jag om Mias texter, de är privata, men inte utelämnande… hur den kombinationen nu går till. Till exempel skriver hon om sin lilla dotter, men utan att jag får någon obehagsklump av att ett barn som är för litet att försvara sig blir utlämnat i bokform. Så sammantaget jag tycker om innehållet i texterna, men gillar inte att läsa bloggtexter i bokform.

Andra som har läst boken:
Fiktiviteter
Rebecka Åhlund
Husnio
Hemma Katten
Bella Linnea

Om man tyckte om den här boken, så gillar man kanske också:
Boken om mig själv
Din heder
Fortfarande Alice

Till stor del handlar den om vanlig studieteknik, såsom läs igenom innehållsförteckningen först, läs inte mer än fyrtio minuter åt gången. Men de delar jag var mest intresserad av råd om hur man lär sig att snabbläsa var det lite mer tunnsått med. Det handlar till stor del om att försöka låta bli att läsa högt för sig själv i huvudet (det är alltså fler än jag som gör det) och försöka ta in flera ord samtidigt.

Till den positiva sidan av boken hör att han kan argumentera för varför man ska ge sig till att snabbläsa. Så visst är jag övertygad även om jag inte har gjort övningarna ännu. Jag återkommer vid ett senare tillfälle med om jag lyckats lära mig att läsa snabbare.

Andra som har skrivit om boken:
Bibliotikarien
Bokugglan
Sandlådan

Början var seg, seg som sirap, jag var på väg att ge upp den när allt handlade om den idylliska lilla amerikanska villaförorten och livet där. Det är få böcker som beskriver idylliska amerikanska villaförorter som jag tycker om, det blir liksom bara mosigt, hellre en svensk disharmonisk villaförort som ”Vi vi villa”. ”Frihet” fick 50 sidor på sig att skärpa till sig, och det gjorde den, den började istället handla om amerikansk collegemiljö och de lite mer mörka sidorna av de beskrivna personligheterna.

Patty som är en fd lovande basketspelare, numera gift med den präktige Walter som gör allt, precis allt för Patty. Deras två barn Jessica och Joye är två så exemplariska barn som bara två barn kan vara. Det enda som kanske skaver lite är Walters bästa vän från collegetiden Richard Katz, musikern med alla kvinnohistorier.

Sedan blir det en djupdykning ner i allt som inte är perfekt. Det märks att Jonathan Franzen kan sina ryssar, ”Alla lycklig familjer är lyckliga på samma sätt, men alla olyckliga familjer är olika på sitt eget sätt”. Han drar in frihet och fåglar som symboler för frihet så ofta han kan, fast ”Frihet” når inte riktigt upp till Anna Karenina-nivån. Men boken börjar svänga lite när den börjar komma in på de jobbiga historierna som döljer sig i Pattys och Walters historik. Varför har Patty inte någon kontakt med sin familj? Älskar Patty verkligen Walter? Varför är det alltid så spänt när Richard är på besök? Och varför trivs inte Joye hemma? Och känner sig Jessica verkligen älskad? Om man ska sammanfatta boken så handlar den om alla problem som vår tids frihet ställer till med, eller kanske om vilken frihet vi inte har?

Så jo, jag kan förstå de positiva recensionerna, men jag kanske inte instämmer helt i dem, även om jag tycker att det är en väldigt bra bok så känns det som om den är lite av en oslipad diamant. Det finns ställen som hade behövt mogna, ställen som hade behövt fördjupas.

Andra som har skrivit om boken:
GP
SvD
Fiktiviteter
Pesto Silvestri
Och dagarna går
DN
Bokcafé Pilgatan
Sladdertackan
Gradvall
Textanvisning
En bokcirkel för alla
HittaEboken

Om man gillar den här boken kanske man tycker om:
Båten

Berlinerpopplar

Vi i villa 

Den store Titus är sjuk, allvarligt sjuk, faktiskt döende. Hans livshistoria innehåller tre kvinnor, den första som han har de båda döttrarna med och som lämnade honom för en annan när flickorna var små, den andra Rose som han bedrar och lämnar för den tredje bokhandelsägaren Ingrid.

Titus dåliga samvete för hur han lämnade Rose vaknar till liv och han vill att Ingrid ska åka hem till Rose ensliga stuga och be henne komma till honom. Det hela utvecklas till ett gisslandrama.

En rolig detalj i boken är att den utspelar sig i den litterära branschen, det är förläggare, korrekturläsare och bokförsäljare. Det är en branch som jag tycker är märkligt osynlig i de flesta böcker.

Inläsaren Gunnel Fred var dessutom en mycket behaglig nyhet. Läste precis att det fanns en uppföljare på den, Det kalla landet. Ska nog önska den i julklapp.

Andra som har läst boken:
Bokbloggen
Sveriges Radio
Nisse Scherman
Tofflan
Meny

Om man gillar denna boken så gillar man kanske också:
Blodläge
Skumtimmen
Aprilhäxan
Berlinerpopplar

En annan sak är utbudet, det är ofta jag söker efter böcker som jag har läst om, men de finns inte där. Med böcker av utländska författare kan jag förstå, men det finns en hel del svenska författares böcker som saknas. Nedan finns en lista med de böcker jag har lånat efter en del letande och klurande.

Numera har jag hittat en ganska bra sida för att leta rätt på e-böcker hitta e-boken. Om man hittar en intressant bok på den sidan så kan man sedan se om den finns att låna elektroniskt på ens eget bibliotek och länka sig direkt in till rätt sida på sitt bibliotek. Mycket smidigt. Den enda funktion jag saknar där är att kunna ställa in så att den endast visar de böcker som finns på mitt bibliotek, men med de programmeringskunskaper jag har misstänker jag att det är ogörligt.

Andra saker som stör mig är att jag tror de skannar in böckerna för det blir konstiga avstavningar och ibland saknar ord bokstäver, det står till exempel fera istället för flera.  I den bok jag läser nu Frihet av Jonathan Franzen så är det siffror istället för bokstäver, och jag tror inte det beror på min bookeen.

Följande e-böcker har jag hittills lånat på Stockholms stadsbibliotek:

Mordet på Ragnhildsholme – Mats Ahlstedt
Sökmotoroptimering – Niklas Johansson
En dag ska jag ta mig någonannstans – Karin Thunberg
Avig Maria – Mia Skäringer
Snabbläsning – Niklas Johansson
Frihet – Jonathan Franzen
Fjäril i koppel av Zinat Pirzadeh

Ett annat liv av Per-Olov Enqvist
Stenhimlen av Karin Brunk Holmqvist
Aprilhäxan av Maj-Gull Axelsson
Hjärnkoll på vikten av Martin Ingvar
Fria män av Haldór Laxness
Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn
1Q84 (första och andra boken) Haruki Murakami
Boken om mig själv av Kajsa Grytt
Potensgivarna av Karin Brunk Holmqvist
Kriget är över av Morgan Alling
Vi i villa av Hans Koppel
I natt är du död av Viveca Steen
Askungar av Kristina Ohlsson
Spill av Sigrid Combüchen
Blodläge av Johan Theorin
Turkish delight av Niclas Ericsson
Huvudjägarna av Jo Nesbö